Broskskada, Knä

Synonymer
Chondrala skador i knäet
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Articular cartilage defects of knee

BAKGRUND

Definition

Broskskada i knäleden.

Etiologi

Många broskskador uppkommer i samband med andra knäskador, så som ligamentskada och korsbandsskada.1 Broskskador ses, enligt vissa studier, i 50-70 % av fallen vid allvarliga kombinationsskador i knäleden.1

Patoanatomi

  • Broskskadan kan vara ytlig eller djup (går ner till skelettet).1
    • Ibland uppstår endast en mindre blödning med svullnad av brosk och underliggande ben.1 
    • Vid en inkomplett skada är ytskiktet av brosket uppmjukat och instabilt.1
    • Vid en djup broskskada (går ner till skelettet) har ytskikt och de djupa lagren brustit, varför skelettet då ofta är blottlagt.1
  • De flesta broskskador (85-90 % av fallen) uppkommer på den mediala femurkondylen, framför allt hos barn. Det är dock okänt hur stor andel av dessa som leder till besvär.1

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

De initiala symtomen kan vara lindriga vid traumatisk broskskada. Sedan när symtom uppkommer liknar de symtomen vid en meniskskada, med smärta vid belastning, eventuellt upphakningar och krepitationer och svullnad.1 

Tecken

Fynd som vid meniskskada.1

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Görs initialt för att utesluta skelettskada. Dock bör MRT göras för att påvisa broskskada. 

Magnetresonanstomografi (MRT)

Diagnosen verifieras med MRT. Svullnad av brosk och underliggande ben ses tydligt på MRT som benmärgsödem, även utan genomgående fraktur.1

Artroskopi

Broskskador visualiseras bäst med artroskopi.

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

Man bör bedöma skadans relevans för patientens symtom samt skadans utbredning innan man beslutar om behandlingsstrategi. Ledbrosk som är skadat har en begränsad självläkningsförmåga, dock behöver de flesta broskskador inte att opereras.1 Det är viktigt att skilja en lokaliserad broskskada från begynnande artros, då behandlingarna för respektive tillstånd skiljer sig åt.1

Icke-operativ Behandling

Indikation: Små skador utan kraftig svullnad, smärta och upphakningar/låsningar.
Metod: Eventuellt avlastning initialt och därefter fysioterapi. 

Operativ Behandling

Ytliga och små skador
Indikation: Ytliga skador och skador < 2 cm2 där patienten upplever svullnad, smärta och upphakningar/låsningar.1
Metod: Debridering och abrasion (borttagning av lösa flikar), ofta följt av artroskopisk mikrofrakturering.1
Postoperativ behandling: Patienten får inte belasta leden 4-8 veckor postoperativt. Därefter successivt ökande belastning i upp till 6 månader.1

Djupa skador 
Indikation: Broskskador som når ner till underliggande skelett där patienten svullnad, smärta och upphakningar/låsningar.1
Metod: Flera olika metoder kan användas:
  • Mikrofrakturering.1
  • Deponering av porösa kolfiberstavar i små uppborrade hål inom defekten.1
  • Implantation av autologa osteochondrala cylindergraft (mosaikplastik).1
  • Transplantantion av levande celler (odlade benmärgsceller, periostceller, eller autologa odlade kondrocyter) där cellerna täcks av periost, perichondrium, konstgjorda material eller biologisk membran.1
Postoperativ behandling: Patienten får inte belasta leden 4-8 veckor postoperativt. Därefter successivt ökande belastning i upp till 6 månader.1

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

Komplikationer

Artros.

Prognos

Partiell broskskada läker i regel. Mikrofrakturering medför i 75-80 % av fallen goda korttidsresultat, men sämre på längre sikt. Behandling med broskceller är framför allt aktuell hos yngre och medelålders individer med en akut traumatisk broskskada utan tecken på artros. Korttidsresultaten för de olika operativa metoderna rapporteras ofta som bra, men långtidsresultaten är inte välkända.1

Innehållsförteckning

1. Roos, H., Karlsson, M., Karlsson, J. and Roos, H. (2018). Ortopedi. 1a upplagan