Capitulum Humeri-fraktur

Synonymer
Capitellum humeri-fraktur
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Capitellum fracture

BAKGRUND

Epidemiologi

  • Förekommer näst intill bara hos vuxna.
  • Står för < 1% av alla armbågsfrakturer.
  • Kan vara associerat med caput radii-fraktur.
 

Skademekanism

Indirekt: Fall på utsträckt arm/hand med armbågen i varierande grad av flexion. Kraften överförs genom caput radii till capitellum. Frakturen uppstår sekundärt för skjuvning/skärning.

Patoanatomi

  • Frakturen förekommer i koronalplanet, parallellt med främre delen av humerus.
  • Små/inga mjukvävnadsfästen leder till att ett fritt ledytefragment kan dislocera. Capitellumfragmentet dislocerar ofta framåt (volart) och proximalt, ofta rotation upp till 90°.
    • Främre dislokation av ledytefragmentet in i coronoiden eller radiala fossan kan leda till blockering av flexionen.
 

Klassifikation

AO/OTA-klassifikation: Se distal humerusfraktur.
Klassifikation av capitulum humeri-fraktur:
  • Typ 1: Hahn-Steinthal-fraktur – isolerad capitellumfraktur (typ 1 enligt nedan).
  • Typ 2: Kocher-Lorenz-fraktur – subchondral skada avlösande ett skalformat ledytefragment från capitellum humeri.
  • Typ 3: Kraftigt komminut (Morrey).
  • Typ 4: Extension in till trochlea (McKee).
 

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Smärta och svullnad.

Tecken

Inspektion: Svullnad i armbågen.
Palpation: Lokal palpationsömhet.
Rörelseomfång: Inskränkt och smärtsam rörelse av armbågen.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Frakturen ses vanligen i lateral-projektion.

Datortomografi (DT)

Kan vara indicerat, framför allt vid kartläggning.

HANDLÄGGNING

Behandlingsöverikt

Icke-operativ behandling kan prövas men operation krävs oftast.

Icke-operativ Behandling

Indikation: Odislocerade/ringa dislocerade typ 1 – och typ 2-frakturer (< 2 mm dislokation).
Metod: Sluten reposition (vid behov) och dorsal gipsskena  i 3 (-4) veckor.
  • Sluten reposition: Traktion i armbågsextension och tryck mot frakturfragmentet.
Uppföljning:
  • Röntgenkontroll efter 1 vecka.
  • Avgipsning och klinisk kontroll efter 3 veckor. Därefter remiss till fysioterapeut för rörelseträning.
 

Operativ Behandling

Indikation: Dislocerade frakturer > 2 mm.
Öppen reposition och intern fixation:
  • Indikation: Dislocerade typ-1-frakturer. Osteosyntes med skruv eller stift.
  • Metod: Posterolateral eller posterior snittföring. Skruvarna sätts från posterior-till-anterior riktning.
  • Postoperativ behandling:
    • Ingen immobilisering vid stabil osteosyntes, annars dorsal gipsskena i 3 veckor med armbågen i 90°. Relativt stabilt frakturläge kan tillåta avtagbar skena och försiktig fysioterapiledd rörelseträning.
    • Postoperativ röntgen.
Excision:
  • Indikation: Sällan indicerat vid gravt komminuta typ-1-frakturer och de flesta typ-2-frakturer. Kan även vara den rekommenderade behandlingen vid (kroniskt) missad fraktur med rörelseinskränkning.
 

KOMPLIKATIONER

Komplikationer

Osteonekros: Relativt ovanligt.
Posttraumatisk artros: Risken ökar vid inkongruens samt excision av ledytefragment.
Cubitus valgus: Kan uppstå efter excision av ledytefragment eller med associerad lateral kondyl- eller caput radii-fraktur. Associerat med sent debuterande ulnarispares.
Rörelseinskränkning (flexion): Associerat med kvarvarande krondrala eller osseösa fragment i coronoiden eller radiala fossan.

Innehållsförteckning

1. Egol, K., Koval, K. and Zuckerman, J. (2015). ”Distal Humerus: Upper Extremity Fractures and Dislocations.” Handbook of fractures. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.