Carpalbensfraktur, Översikt

BAKGRUND

Översikt

Detta faktablad är endast en översikt över carpalbensfrakturer.

Epidemiologi

• Sju procent av distala radiusfrakturerna har en associerad carpalbensfraktur.
• Carpalbensfrakturer står för 18 % av alla hand/handledsfrakturer.
• Incidens av frakturerna:
  • Scaphoideum (68,2%).
  • Triquetrum (18,3%).
  • Trapezium (4,3%).
  • Lunatum (3,9%).
  • Capitatum (1,9%).
  • Hamatum (1,7%).
  • Pisiforme (1,3%).
  • Trapezoideum (0,4%).

 

Skademekanism

Indirekt trauma: Vanligaste mekanismen är fall på utsträckt hand, vilket leder till axial kompression med handleden i hyperextension.

• De volara ligamenten är placeras under tension med kompressions- och skjuvkrafter applicerade dorsalt, speciellt när handleden är extenderad utöver sin fysiologiska gräns.
• Överdriven ulnardeviation och intercarpal supination leder till ett förutsägbart mönster av perilunatumskada som fortlöper från radiala sidan av carpus till midcarpus och slutligen till ulnara carpus.

Direkt trauma: Klämskada. Kan leda till kompartmentsyndrom.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Allmänt: Kan påvisa fraktur men ofta behövs DT för kartläggning.
Projektion: Posteroanterior (PA), sned och lateral tas med handleden i neutral position.

• Gilula-linjer: Tre släta radiografiska bågar. Dessa bör undersökas på PA-projektionen.

Andra projektioner:

• Om det finns misstanke om carpal instabilitet tas bilder i maximal radial och ulnar deviation samt bilaterala PA-bilder med knuten näve (för att påvisa breddning av scapholunatum intervallet).
• Andra projektioner är maximal flexion och extension.

 

Datortomografi (DT)

Kan vara användbara för att utvärdera carpalbensfrakturer, felläkning, icke-läkning och benförlust.

Magnetresonanstomografi (MRT)

MRT kan upptäcka ockulta frakturer och osteonekros samt upptäcka mjukdelsskada (e.g. SL-ruptur, TFCC-skada).

Andra Undersökning

Artrografi, artroskopi och videoradiografi kan vara till hjälp för diagnos av carpala ligamentskador.