Clavikelpseudoartros, Kongenital (Barn)

BAKGRUND

Definition

• Misslyckad förening av det mediala och laterala ossifikationscentrat av höger clavikel (vanligtvis). Inga andra skelettanomalier uppstår
• De flesta kongenitala pseudartroser är lokaliserade till tibia (95 %), resten till clavikeln, första revbenet, humerus och femur

Epidemiologi

• Höger clavikel är engagerad i nästan 90 % av fallen. Tillståndet är bilateralt i nästan alla resterande fall (< 10 %)
• Isolerad vänstersidig clavikelpseudartros är extremt ovanlig och ses då vid situs inversus

Patogenes

• De flesta fallen är spontana
• Genesen är okänd. Kan vara relaterad till pulsationerna av den underliggande a. subclavia. Tryck från en högt belägen a. subclavia leder sannolikt till en ossifikationsrubbning av clavikeln (som anläggs i två delar). A. subclavia ligger även normalt högre på höger än på vänster sida

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Kosmetisk deformitet. Ingen anamnes på trauma

Tecken

Förstorad, smärtfri, icke-palpationsöm svullnad lateralt om mitten av clavikeln

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

• Klinisk bild och röntgen
• Tillståndet kan upptäckas redan neonatalt

Slätröntgen

En frontal (AP) projektion visar uppdrivna och avrundade sklerotiska benändar. Ingen callusutveckling sker

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

Då de flesta av patienterna inte har några funktionella besvär så krävs ingen specifik behandling

Operativ behandling

Indikation: Oacceptabla kosmetiska deformiteter eller signifikant funktionsnedsättning (rörelse av fragmenten och vingscapula) hos barn i 3-6 års åldern
Metod: Öppen reposition och intern fixation med bengraft

• Observera att en pseudartrosoperation kan ge fula ärr
• Framgångsrik läkning är förutsägbar (motsats till kongenital pseudartros av tibia)