BAKGRUND
Definition
Protesnära fraktur som involverar femurkomponenten efter knäartroplastikEpidemiologi
- Den postoperativa incidence är 0,3-3 % vid primär TKA och upp till 6,3 % vid revision
- Uppstår vanligen inom 10 år efter kirurgi, vanligen sekundär till relativt litet trauma
Predisponerande Faktorer
- Osteoporos
- Förexisterande neurologisk sjukdom
- Knästelhet/artrofibros
- Hack i främre femorala cortex
- Biomekaniskt så leder ett 3 mm hack av främre cortex till minskad torsional styrka av femur med 29 %
- Det finns en hög korrelation mellan hack och suprakondylära femurfrakturer hos patienter med RA och kraftig osteopeni
- Utan kraftig osteopeni så finns ingen korrelation mellan hack suprakondylära femurfrakturer
Klassifikation
Lewis-Rorabeck-klassifikation: Inkluderar frakturdislokation och protesstabilitetHANDLÄGGNING
Akut Handläggning
- Immpobilisering med gipskena
- Definitiv behandling enligt nedan
Acceptabla Frakturlägen1 |
---|
|
Icke-operativ Behandling
Indikation: Odislocerad fraktur med acceptabelt frakturläge, framför allt hos sjuka patienter Metod: Knägips eller eventuellt ortos under 6-8 veckorOperativ Behandling
Indikation: Dislocerad fraktur/icke-acceptabelt frakturläge- Dislocerade frakturer behandlas nästan alltid med ÖRIF p.g.a. svårigheterna med att upprätthålla rätt alignment (orientering) efter dislokation
- Typ 1 och 2: Öppen reposition och intern fixation, vanligen med vinkelstabil, periartikulär anatomisk platta (4,5 mm lateral femoral låsplatta). Kan sättas enligt MIPO-teknik
- Typ 3: Revision kan vara nödvändigt om ben-implantat-kontakten är involverad och om protesen är lös
- Benförlust kan behandlas med autolog bentransplantation
- Fall med kraftig benförlust, speciellt i den metafyseala regionen, kan behandlas med distal femoral ersättning med specialiserad protes (tumörprotes)