Femurfraktur, Transepifysär (Barn)

Synonymer
Transepifysär/transepifyseal femurfraktur, traumatisk fyseolys av caput femoris
Andra stavningar
Transepiphysär fraktur
Latin/Grekiska
-
Engelska
Transphyseal fracture

BAKGRUND

Definition

Transepifysär fraktur är en proximal femurfraktur hos barn som går genom caputfysen.

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den
Transepifysär-femurfraktur-barn
Transepifysär femurfraktur.
Transepifysär-femurfraktur-barn

Epidemiologi

Ovanligaste typen. Förekommer hos yngre barn än de andra höftfrakturerna.

Patoantomi

  • Salter-Harris typ 1-fraktur.
  • Frakturen kan uppkomma med eller utan en luxation av caput (50 %; typ 1B).
    • Vid Typ 1B-fraktur är risken för efterföljande caputnekros näst intill 100 %.

Predisponerande Faktorer

Renal osteodystrofi och hypotyreos.

Klassifikation

Delbet-klassifikation
Denna klassifikation kallas även för Delbet-Colonna-klassifikation. Typindelar frakturerna efter skadans belägenhet. Klassifikationen har prognostisk betydelse.

Delbet-klassifikation av Pediatriska Höftfrakturer2,3
Typ 1Transepifysär (transepifyseal) fraktur 
  • Traumatisk fyseolys av caput femoris
Klicka för större bild:
Typ 2Transcervikal fraktur
Typ 3Cervikotrochantär fraktur (basocervikal)
Typ 4Trochantär (intertrochantär) fraktur

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Smärta och oförmåga att belasta benet.5

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Projektioner: Frontal (AP) av bäcken, frontal (AP) och lateral av höftled. Eventuellt en Lauenstein-projektion.

Andra Undersökningar

Scintigrafi eller MRT kan vara indicerat vid stora felställningar, 1-2 veckor postoperativt för att verifiera en tidig cirkulationspåverkan.

HANDLÄGGNING

Akut Handläggning

Akut ska höftleden dräneras med grov nål eller mini-artrotomi för att undvika högt tryck i leden.

Icke-operativ Behandling

Indikation: Barn < 15 kg.
Metod: Sträck alternativt höftgips. Sträckbehandling under 4 veckor.
  • Hos barn < 2 års ålder uppnås ibland en så god stabilitet efter reposition att det räcker med fixation enbart med höftgips.
  • Traumatisk fyseolys kan reponeras, till skillnad mot idiopatisk fyseolys av caput femoris. Detta kan göras slutet på sträckbordet.
Uppföljning
  • Röntgenkontroll efter 2 dagar, 7 dagar, 4 veckor, 3 månader och efter 1 år.
    • Det är indicerat med tidig röntgenkontroll då fyseolyser läker fortare än frakturer och kan därför vara omöjliga att reponera redan efter 7-10 dagar.
  • Barnet bör undvika risker 12 veckor efter gips/sträckbehandling.

Acceptabla Frakturlägen
Barnkompendium från ALB1Dislokationen bör sannolikt inte tillåtas överstiga 1 cm

Operativ Behandling

Indikation: Barn >15 kg
Metod: Sluten reposition (vid stora felställningar) och LIH-spikning eller stiftning (e.g. AO-stift, eventuellt gängade). Ofta även höftgips.
  • Vid samtidig luxation av caput (typ 1B) krävs en öppen reposition, som sker via ett anteromedialt snitt om caput är luxerat framåt och ett bakre snitt om caput är luxerat bakåt, följt av en intern fixation.
Postoperativ behandling: Barnet får mobilisera efter några dagar, men får inte stödja på benet utan kryckor förrän frakturen är röntgenologiskt läkt.
Uppföljning
  • Röntgenkontroll efter 4 veckor, 3 månader, 1 år samt inför skruvextraktion.
  • LIH-spik/spikar tas ut efter att fysen slutit sig.
  • Barnet bör undvika risker 12 veckor efter traumat.

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

Komplikationer

Avaskulär nekros (AVN): RIsken för caputnekros är näst intill 100 % vid typ 1B-fraktur.

Prognos

Läkningstiden är 3-6 veckor, beroende på barnets ålder. Det föreligger sedan ingen risk för fortsatt glidning så­ som vid idiopatisk fyseolys.

Innehållsförteckning

1. Hirsch, G (2001). Barnfrakturer. Ett kompendium från Barnortopeden. Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Karolinska sjukhuset. Stockholm.
2. Egol, K., Koval, K. and Zuckerman, J. (2015). ”Pediatric Hip: Pediatric Hip Fractures.” Handbook of fractures. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
3. Düppe, H., Ohlin, A. (2007). Danielssons och Willners Barnortopedi. Lund: Studentlitteratur.
4. Barnfrakturer och luxationer i slutenvård, vårdprogram. Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB), 2016.
5. Roos, H., Karlsson, M., Karlsson, J. and Roos, H. (2018). Ortopedi. 1a upplagan