BAKGRUND
Definition
Artrit orsakad av uratutfällning i en led.1,2Epidemiologi
Kronisk giktartrit drabbar främst personer över 50 år.1 Gikt kan drabba postmenopausala kvinnor.2Etiologi
Riskfaktorer för gikt innefattar övervikt, njursjukdomar, diabetes, tillstånd med hög ämnesomsättning, läkemedel som hämmar uratutsöndring och föda med högt purininnehåll.1Patogenes
- Hyperuricemi leder till deposition av mononatriumuratkristaller i leder.2
- Attacker utlöses av dehydrering, alkohol, diet med högt purininnehåll samt kemoterapi vid myeloproliferativa tillstånd.2
Patofysiologi
Kristallerna aktiverar inflammatoriska mediatorer som aktiverar trombocyter, IL-1 och komplementsystemet. Dessa inflammatoriska mediatorer inhibieras av kolkicin.2KLINISKA MANIFESTATIONER
Symtom
Kraftig smärta, rodnad och svullnad i en led, vanligen första MTP-leden.1,2Tecken
Artrit:- Inspektion: Svullnad och rodnad.1
- Lokalisation: Vanligen nedre extremitet, främst MTP-1-led (podagra/podager).2
- Palpation: Värmeökad led.1
- Rörelse: Leden/lederna är smärtande med rörelseinskränkning.1
UTREDNING OCH DIAGNOS
Diagnos
Tillståndet diagnostiseras vanligen kliniskt. Dock får man definitiv diagnos genom ledpunktion.1Slätröntgen
Projektioner: Frontal och lateral av påverkad led.Fynd:
- Tidigt ses mjukdelssvullnad (ödem, tofi).2
- “Utstansade” “råttbettliknande” periartikulära erosioner.2
- Sklerotiska överhängande kanter.2
Blodprover
S-urat: Är ofta förhöjt hos dessa patienter. Dock kan s-urat vara normalt under en akut giktattack p.g.a. att en utfällning i leden sker.2SR, CRP och LPK: Ofta förhöjda under en akut giktattack. CRP kan vid en attack vara tresiffrigt.2
Ledpunktion
Under polariserat ljus i mikroskopi ser olika typer av kristaller i punktatet.1 Se nedan för differentialdiagnos.Riktvärden Vid Ledvätskebedömning3 | |||||
---|---|---|---|---|---|
Normalt | Artros eller posttraumatiskt | Aseptisk artrit (reaktiv artrit) | Kristallartrit | Septisk artrit | |
LPK (109/L) | < 0,2 | < 5 | 5-50 | 5-80 | (> 50-)70-200 |
Granulocyter (%) | < 25 % | < 25 % | 25-70 % | 50-70 % | > 70 % |
Led/-blodglukos (%) | > 50 | > 50 (?) | > 50 (kan vara < 50) | > 50 (kan vara < 50) | < 50 |
Laktat (mmol/L)* | < 2,5 | < 2,5 | 2,5-7 (?) | 2,5-7 (?) | > 2,5 (vanligen > 6-7) |
Kristaller | 0 | 0 | 0 | Urat/pyrofosfat | 0 |
Viskositet | Hög | Hög | Måttlig-låg | Låg | Låg |
Utseende | Ofärgad/lätt ljusgul | Artros: Ofärgad/lätt ljusgul Posttrauma: e.g. hemartros | Halmgult, lätt flytande | Gulgrön, lätt flytande | Var/pus (ogenomskinligt gul/grön/brun). Illaluktande |
*Referensintervallet enligt Unilabs är dock 0,7-1,2 mmol/L |
HANDLÄGGNING
Vårdnivå
- Giktartrit är ett reumatologiskt tillstånd och på akuten bör dessa patienter handläggas av antingen reumatolog eller internmedicinare. Ortopeden ska agera som konsult. Patienter med giktartrit (verifierad/diagnostiserad) som måste läggas in, av någon anledning, ska läggas in på reumatologisk eller internmedicinsk avdelning, ej på ortopedavdelning.
- Huvuddelen av patienterna med akut giktartrit kan behandlas i primärvården.1
- Patienter med kroniska ledbesvär och/eller tofi bör remitteras till reumatolog för bedömning.1
Behandlingsöversikt
Akut giktartrit behandlas vanligen med NSAID, glukokortikoider och kolkicin.1Icke-operativ Behandling
Farmakologisk behandling
Akut giktartrit: - NSAID: Förstahandspreparat vid akut gikt. Maximal dygnsdos ska ges vid akut giktattack.1,2
- Kolkicin: Kolkicin hämmar mitosen. Urinsyrenivån i plasma påverkas inte.4
- Dosering: Startdos 1 mg (2 tabletter), åtföljt av 500 mikrogram (1 tablett) efter 1 timme. Inga fler tabletter ska tas under de följande 12 timmarna. Efter 12 timmar kan behandlingen vid behov fortsätta, med en maximal dos på 500 mikrogram (1 tablett) var åttonde timme tills symtomen har gått över. Behandlingen ska avslutas när symtomen har gått över eller när sammanlagt 6 mg (12 tabletter) har tagits. Maximalt 6 mg (12 tabletter) ska tas under loppet av en behandling. Man får inte inte öka dosen vid bristande effekt.4
- Kolkicin kan ges i normaldos vid beräknad glomerulär filtration (eGFR) 50-80 ml/min. Vid lägre eGFR reduceras dosen.4
- Kan ges vid hjärtsvikt och interagerar inte med warfarin.4
- Kontraindicerat hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion och leverfunktion.4
- Ska inte ordineras till gravida eller ammande kvinnor.4
- Utfall: Kolkicin bryter en akut giktattack mycket effektivt och snabbt.1,2
- Biverkningar: Diarré, buksmärtor, illamående, kräkningar.4
- Dosering: Startdos 1 mg (2 tabletter), åtföljt av 500 mikrogram (1 tablett) efter 1 timme. Inga fler tabletter ska tas under de följande 12 timmarna. Efter 12 timmar kan behandlingen vid behov fortsätta, med en maximal dos på 500 mikrogram (1 tablett) var åttonde timme tills symtomen har gått över. Behandlingen ska avslutas när symtomen har gått över eller när sammanlagt 6 mg (12 tabletter) har tagits. Maximalt 6 mg (12 tabletter) ska tas under loppet av en behandling. Man får inte inte öka dosen vid bristande effekt.4
- Kortikosteroider:
- Peroral behandling: Ges snarast efter debut av giktattack. Man kan t.ex. ge prednisolon 30 mg x 1 i 3-5 dygn. Peroral kortikosteroidbehandling är ett alternativ för många patienter där behandling med NSAID är olämplig.1,2
- Intraartikulär kortisoninjektion: Kan övervägas för att undvika systemeffekter av kortison.1,2 Man kan t.ex. ge 60 mg triamcinolon (kan upprepas efter 24–48 timmar).
- Icke-farmakologisk behandling: Viktnedgång, diet med låg purinhalt och minskat alkoholintag.2
- Farmakologisk behandling: Uratsänkande behandling med allopurinol, febuxostat eller probenecid kan vara aktuellt vid fler än 3-4 akuta akuta giktartriter årligen.
- Probenecid: Läkemedel som påskyndar utsöndringen av urinsyra genom att hämma dennas reabsorption i tubuli.2
- Allopurinol: Läkemedel som hämmar kroppens urinsyrasyntes genom att blockera enzymet xantinoxidas.2
- Febuxostat: Läkemedel som som minskar urinsyra i serum genom att selektivt hämma xantinoxidas. Ges hos patienter som har njursvikt.2
Operativ Behandling
Inte indicerat vid akut gikt.KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS
Komplikationer
Kronisk tofös gikt: Svårbehandlad form av gikt som ses efter flera års attacker av akut gikt.1,2Prognos
- Prognosen är bättre för giktartrit än övriga inflammatoriska artriter.1
- Obehandlad akut giktattack brukar klinga av inom 7-10 dagar. De flesta patienter återfår full ledfunktion mellan skoven.1