Inklämning, Femuroacetabulär

marsBAKGRUND

Definition

Anatomisk avvikelse som kan ge upphov till smärta i ljumsken och stelhet i höftleden.¹

Etiologi

Det är oklart hur FAI uppstår.¹  
 

Patoanatomi

Allmänt: Besvären utlöses av pålagringar vid övergången mellan caput femoris och collum femoris. Det sker en kollision mellan acetabulum och collum femoris inom ett relativt normalt rörelseomfång.¹ Förändringarna kan leda till att labrum, som fäster på ytterkanten av acetumlum, och som omsluter caput femoris kommer i kläm och skadas. Detta kan leda till broskskador.¹
Cam-typ: En variant av FAI där caput femoris har omformats och inte längre är sfäriskt (pistol grip). Förändringen förekommer vanligen hos unga, idrottsaktiva män. Förändringen leder till inklämning vid inåtrotation med samtidig flexion i höftleden. Cam-typen misstänks beror på en under puberteten genomgången fysiolys.¹
Pincer-typ: En annan variant av FAI med en “utväxt” på acetabulum. Förändringen förekommer vanligast hos kvinnor i yngre medelåldern. Förekommer ensamt eller i kombination med cam-förändring.¹ Pincer-typ misstänks bero på en traktion eller kollision mellan collum femoris och acetabulum. Traktionen medför då en tillväxtrubbning, som leder till en utväxt av osteofyter.¹ 

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Patienten upplever inskränkt rörelseförmåga (tidigt symtom) i höftleden samt djupt liggande ljumsksmärta. Patienten upplever även upphakningar eller huggsmärtor under idrott, främst vid flexion och inåtrotation i höftleden (ofta vid vissa specifika träningsmoment).¹

Tecken

Rörelse: Inskränkt rörelseomfång, vanligen i inåtrotation och flektion.
Specifika tester: 

• FAI-inklämningstest (FADIR-test): Smärta vid passiv flexion i 90° i höften i kombination med inåtrotation och adduktion medan patienten ligger på rygg.¹ 

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Radiologiska förändringar som kan ge förutsättningar för FAI är mycket vanliga och ger inte alltid symtom. De radiologiska fynden måste korreleras till anamnesen och de kliniska fynden.

Slätröntgen

Projektioner: Frontal- (AP) och lateralbild av höftleden. En specialprojektion av höften (Lauenstein-projektion) kan användas.¹
Fynd: Röntgen verifierar diagnosen.¹

Magnetresonanstomografi (MRT)

MRT kan vara indicerat vid kartläggning av skada på ledytor och labrum.¹ MRT med kontrast behöve för god labrumdiagnostik.

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

Tillståndet handläggs primärt icke-operativt.¹ 

Icke-operativ Behandling

Indikation: Primär behandling.¹
Metod: Rehabilitering med framför allt rörelseträning, och allmän muskelträning.¹

Operativ Behandling

Indikation: Svårare fall där icke-operativ behandling inte gett effekt.¹
Metod: Vanligen höftledsartroskopi, där cam- och/eller pincer-förändringarna tas bort. Eventuella labrumskador kan repareras vid samma tillfälle.¹

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

Komplikationer

Labrumskada och artros: Flexion och inåtrotation i höftleden kan leda till att, vanligen, den övre, främre delen av labrum kommer i kläm och skadas och t.o.m. lossnar. I och med att labrum kläms skadas även ledbrosket inom samma område, vilket kan leda till broskförändringar och artrosutveckling.¹

Prognos

Prognosen är relaterad till om korrekt diagnos har ställts. Operation leder, vid korrekt diagnos, som regel till återställd patient.¹