BAKGRUND
Översikt
- Proteser för knäexartikulerade patienter blir alltid en kompromiss. Den stora fördelen med denna amputationsnivå är att patienten kan belasta fullt på amputationsänden och patienten kan stå på stumpen inuti proteshylsan. Nackdelen är att protesens knäcentrum inte befinner sig i samma nivå som patientens egen knäled. Detta skapar dock ingen större funktionell påverkan vid gång men är mer ett kosmetiskt problem då protesens knäled i sittande sticker ut i förhållande till det andra knäet.1
- Om patienten inte klarar av att gå med protes kan en kosmetisk protes användas. Denna protes kommer då att formas som ett ben, men är inte belastningsbar.1
- Patienter som har allvarliga stumpproblem och därför är svåra att förse med proteshylsa kan bli aktuella för en skelettförankrad protes, en så kallad osseointegrerad protes. Denna protes fästs i skelettet med en metallskruv, oftast i form av titan. Det sker sedan en inläkning av ben mot titanskruven och protesen blir därmed benförankrad. Belastning i skelettet måste ske gradvis och under lång tid för att inte påverka beninläkningen av titanskruven.1