MCP-ledluxation, MCP-2-5

Författare
, specialistläkare
Granskare
, specialistläkare
Uppdaterad
2020-07-17
Publicerad
2017-09-16
Avsnitt
Hand
ICD-10
S63.1 Luxation i finger eller tumme
Synonymer
MCP-ledsdislokation, metacarpofalangealledsluxation/dislokation; fingerledsluxation, MCP-led
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Metacarpophalangeal (MCP) joint dislocation

BAKGRUND

Definition

Luxation av metacarpophalangealleden. Översikten tar främst upp dorsala MCP-ledluxationer.

Epidemiologi

  • Generellt är luxationen vanligast i MCP-1, därnäst MCP-2.
  • Skadan drabbar MCP-2 dubbelt så ofta som MCP-5.
 

Skademekanism

Kraftig hyperextension mot extenderat finger e.g. genom fall mot utsträckt hand.

Patoanatomi

  • Dorsal luxation är vanligast.
  • De flesta är egentligen subluxationer då en viss kontakt förekommer vanligen mellan basen av proximala falangen om metacarpalhuvudet.
  • Skadan drabbar MCP-2 dubbelt så ofta som MCP-5, medan MCP-3- och MCP-4-luxationer, p.g.a. de transversella intermetacarpala ligamentens stabiliserande effekt, är ovanliga.
  • I cirka 50 % av fallen interponeras mjukdelar mellan falang och metacarpalben. För MC-2 innebär det att caput ossis metacarpi låses mellan lumbrikalmuskel och profundussenan, ofta med volarplattan interponerad i leden, resulterande i att luxationen inte kan reponeras slutet.
 

Klassifikation

Enkel MCP-luxation: Reponabel och förekommer med hyperextension.
Komplex MCP-luxation: Innebär per defintion en luxation som är oreponabel och vanligen är orsaken .interposition av volarplattan. Förekommer vanligen vid MCP-2.
Dorsal luxation: Vanligast. Vanligen stabil.
Volar luxation: Ovanlig men är särskilt instabil. Volara luxationer är riskbenägna för sen instabilitet och ligamenten bör repareras.
Öppna luxationer: Kan vara reponerabla eller oreponerabla.

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den
mcp-ledsluxation
Enkel och komplex MCP-ledsluxation.
mcp-ledsluxation

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Smärta och rörelseinskränkning.

Tecken

Inspektion: Svullnad samt att fingret är i hyperextensionsställning.
Palpation: Palpationsömhet.
Rörelse/rörelseomfång: Patienten kan inte flektera i leden från hyperextensionsläget.
Stabilitetstestning: Stabilitetsprövning i MCP-leden sker med 90° flexion i MCP-leden, med extenderade PIP- och DIP-leder, där man sidovacklar fingret.3

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

  • Tecken på att volarplattan interponerats mellan falang och metacarpalben kan vara stort avstånd mellan fragmenten, ulnardeviation eller bajonettdeformitet.
  • Ett patognomoniskt tecken på komplex luxation är uppkomsten av ett sesamben (volarplattans) i i ledytan/ledspringan.
  • Ett litet benfragment kan ibland ses som tecken på avslitning av volara plattans distala fäste (vid hyperextensionsvåld).3

HANDLÄGGNING

Akut Handläggning

  • Reponera luxationen.
  • Man bör i akutskedet skilja mellan en enkel subluxation och en svårare luxation.
  • Sätt, efter repositionen, ett gips.
 
Repostionsteknik
  • Reponeras lämpligen med enkel traktion samt flexion. Var försiktig med att hyperextendera vid repositionsmanövern
    • Överdriven longitudinell traktion av fingret bör undvikas, då detta kan interponera volarplattan
    • Flexion av handleden gör så att flexorsenorna slappnar av, vilket hjälper till med repositionen
    • Kontrollera sidostabiliteten efter reposition
  • Stor traktion kombinerat med hyperextension vid repositionsmanöver av subluxation kan göra så att subluxationen konverteras till en icke-reponerbar luxation
 

Icke-operativ Behandling

Indikation: Stabil reposition.
  • De flesta dorsala luxationer är stabila efter reposition och kräver ingen kirurgisk reparation av ligamenten eller volarplattan.
Metod: Reposition samt gipsbehandling i 2-3 veckor.
Uppföljning: Avgipsning och klinisk kontroll efter 2-3 veckor. Därefter aktiv rörelseövning och tvillingförband under 2-3 veckor.

Operativ Behandling

Indikation:
  • Total luxation som inte kan reponeras slutet.
  • Om volara ledplattan är inslagen i leden och hindrar reposition, t.ex. vid luxation av pekfingrets MCP-led.3 En dorsal luxation av pekfingrets proximala falang kan ofta inte reponeras slutet.4 
Metod: Öppen reposition. För att reponera volara plattan kan den behöva delas longitudinellt, vilket lämpligen görs från dorsalsidan.
  • Orsaken att MCP-2-leden är svår att reponera är att caput ossis metacarpi 2 låses av de tvärgående stråken av palmarisaponeurosen och fångas mellan lumbrikalmuskel och flexorsena (profundussena) med volara ledplattan förskjuten dorsalt om caput metacarpale och interponerad i leden. För att reponera krävs därför öppen reposition.1,3,4
Postoperativ behandling: Gipsbehandling i 2-3 veckor.
Uppföljning: Återbesök efter 2-3 veckor för avgipsning.

PROGNOS

Prognos

Patienten får ofta långdragna besvär i form av svullnad och smärta. Dessa kan kvarstå upp till ett år efter skadan.3

Innehållsförteckning

1. Sandersjöö G, redaktör. Ortopediskt traumakompendium. Stockholm: Artmed; 2012.
2. Egol, K., Koval, K. and Zuckerman, J. (2015). ”Hand: Upper Extremity Fractures and Dislocations.” Handbook of fractures. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
3. Roos, H., Karlsson, M., Karlsson, J. and Roos, H. (2018). Ortopedi. 1a upplagan.
4. Lundborg, G. and Björkman, A. (2015). Handkirurgi. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur.