Pectoralis Major-ruptur

Synonymer
Reuptur av stora bröstmuskeln, pectoralis major-skada, ruptur/skada av m. pectoralis major
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Pectoralis major rupture

BAKGRUND

Epidemiologi

  • Relativt ovanlig skada som oftast är associerad med idrottsutövning och då vanligtvis styrketräning. Har även förkommit vid vattenskidåkning, windsurfing, brottning etc.
  • Rupturen är vanligast hos män i åldrarna 20-40 år. Kan dock även förekomma hos den äldre patienten
 

Skademekanism

Indirekt: Överdriven tension på en maximalt excentriskt kontraherad muskel
  • Sker oftast akut, e.g. i samband med bänkpress då muskeln sträcks i samband med samtidig maximal kontraktion
Direkt: Mindre vanligt. Anabola steroider kan då vara en bidragande faktor där den ökande muskelkraften är oproportionerligt mot senans hållfasthet

Klassifikation

Kan delas in i partiell eller total ruptur

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Smärta och svaghet i axeln

Tecken

Inspektion: Ses ofta lokal anterior svullnad, petechier och ecchymos. Ses även en förändring av formen på det främre axillarvecket, förstärkt om patienten utåtroterar armarna samtidigt som de abduceras Palpation: Palpationsömhet över pectoralisområdet och infästningen av muskeln Rörelse/rörelseomfång: Nedsatt kraft vid adduktion och inåtrotation jämfört med den friska kontralaterala sidan

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

  • Kan vara svårt att ställa diagnos kliniskt i akutskedet p.g.a. smärtan och en något diffus symptombild, kombinerat med svårigheten att känna igen den ovanliga diagnosen
  • Att skilja mellan partiell och total ruptur är näst intill omöjligt kliniskt
 

Slätröntgen

Kan i förekommande fall visa avulsionsfragment från humerus

Magnetresonanstomografi (MRT)

MRT ger diagnos och kan ofta särskilja mellan komplett och partiell ruptur

HANDLÄGGNING

Akut Handläggning

Symptomatisk behandling med analgetika och eventuellt slynga

Icke-operativ Behandling

Indikation:
  • Partiell senruptur samt rupturer i muskelsubstans
  • Total senruptur hos patienter med låga krav på armstyrka, e.g. en äldre patient
Metod: Symptomatisk med igångsättande av aktiv träning efter 4-6 veckor

Operativ Behandling

Indikation: Total senruptur. För de flesta patientgrupper rekommenderas kirurgisk behandling Metod: Reinsertion av senan eller sensutur. Ärrvävnad och muskelkontraktion försvårar operation i sent skede efter skadan och bäst resultat fås om kirurgi sker inom 3 veckor, även om goda resultat beskrivits vid så lång tid som efter 8 veckor Postoperativ behandling:
  • Immobilisering med armen adducerad och inåtroterad mot kroppen i 2-3 veckor under vilken tid försiktiga pendlingsövningar tillåts. Efter denna tid tillåts passiv, kontrollerad rörelseträning av axeln och efter cirka 6 veckor tillåts aktiva övningar
  • Återgång till full styrketräning efter cirka 3 månader
 

KOMPLIKATIONER

Komplikationer

Vid obehandlat tillstånd: Bestående nedsatt grov kraft vad gäller inåtrotation, adduktion och flexion av armen

Innehållsförteckning

1. Sandersjöö G, redaktör. Ortopediskt traumakompendium. Stockholm: Artmed; 2012.