Peroneusseneskada

BAKGRUND

Definition

Skada av någon av peroneussenorna, vanligen peroneus brevis.²

• Observera att det mer korrekta namnet på peroneussenorna, enligt Terminologia Anatomica, är fibularissenorna. 

Skademekanism

Skadan sker framför allt vid utåtrotation i fotleden vid samtidig kraftig inåtvridning av foten i förhållande till underbenet.¹ Skadan är sällan eller aldrig akut.² Den uppstår efter flera veckor eller månader hos patienter som har ledbandsskada i fotleden med återkommande instabilitet. Enstaka gånger förekommer dock senskadan utan någon ligamentskada eller ligamentinstabilitet.² 

Patogenes

• Återkommande instabilitet i fotleden med flera återkommande distorsioner leder till att en del av det superiora peroneusretinaklet, som håller peroneussenan på plats på baksidan av laterala malleolen, lossnar.²
• Baksidan av laterala malleolen utformas som en vass kant, vilken kan nöta på senorna, som glider över den vassa kanten och kommer halvvägs ur sitt läge. Detta leder så småningom till att en partiell ruptur uppstår.²

Patoanatomi

• Partiell peroneusseneruptur är alltid longitudinell.²
• Skadan drabbar i över 90 % av fallen peroneus brevissenan och endast i undantagsfall peroneus longussenan eller båda.²
• Skadan uppstår oftast i kombination med ligamentskada som sker lateralt i fotleden. Ligamentskadan uppstår först och senskadan sekundärt.²

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Patienten upplever smärta och svullnad lateralt i fotleden.¹ Kvarvarande och långdragen smärta och svullnad bakom laterala malleolen hos en patient som haft en distorsion(er), men som inte återhämtat sig normalt, kan tyda på peroneusseneskada.^1,2 Symptomen liknar alltså de som vid en lateral fotledsinstabilitet med skillnad att det föreligger mer svullnad och smärta framför allt bakom malleolen.²

Tecken

Inspektion: Svullnad bakom laterala malleolen.¹
Palpation: Palpationsömhet bakom laterala malleolen.¹

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Slätröntgen utförs i akutskedet för att utesluta skelettskada.

Ultraljud (UL)

UL bekräftar diagnosen och kan visa hur stor senskadan är.^1,2

Magnetresonanstomografi (MRT)

MRT bekräftar diagnosen och kan visa hur stor senskadan är.^1,2

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

Vid långvariga besvär finns det ingen annan behandlingsmöjlighet än operativ åtgärd.²

Operativ Behandling

Indikation: Längsgående ruptur av senan (klyvning) hos en patient med kvarvarande långvariga symptom.^1,2
Metod: Man utför en reparation av senan, samtidigt som ligamenten stabiliseras vid behov.¹

• Vid reparation av peroneussenan excideras rupturen i senan. Senan rekonstrueras både djupt och ytligt och man skapar således en hel sena av den kluvna. Efter att senan har rekonstruerats görs en retinakelplastik med reinsertion mot ben via borrkanaler.²
• Då majoriteten av patienterna har fotledsinstabilitet bör ligamentrekonstruktion göras samtidigt som senskadan repareras.²

Postoperativ behandling: Gipsbehandling rekommenderas i 3-6 veckor. Om den rekonstruerade senan är stabil kan ortosbehandling ofta påbörjas efter 3 veckor vid avgipsning. Patienten kan belasta fullt.²
Utfall: Rehabiliteringstiden är cirka månader.^1,2

PROGNOS

Prognos

Prognosen är som regel mycket god.² De flesta patienter återfår normal funktion på sikt.¹ Resultaten är goda och prognosen för god funktion på lång sikt utmärkta om det görs en samtidig rekonstruktion av retinakel och ligament samt att senan rekonstrueras. Majoriteten av idrottsutövare kan återvända till idrottsaktivitet.²